Veckan började så där... Vi försov oss igår, vaknade först vid kl. 7.45 I vanliga fall är jag uppe vid halv 6... Men utsövda, det var vi. Ingen ide att stressa.

Ungarna fick äta hemma, skjutsade dem lagom till skolan började vid kvart över 8.

I går eftermiddag, åkte jag in till sjukhuset.

Ja inte för att jag är sjuk eller dålig. Men nu märks det att tiden tickar på.

Det var dax för min första Mammografiundersökning.

Och  om jag ska säga nåt, om min viktnedgångs "baksida", så är det bröstomfånget. Ganska mycket har försvunnit från de övre regionerna. Lite knepigt att få det hela på plats..

Men det ska nog vara helt okej, hoppas och tror jag.

Igår kväll, hade maken beställt Lasagne. Så den gjordes klar, sen gav jag mig iväg ut i joggingkläder.

Frisk, härlig luft ute. Stjärnklart och vindstilla. Några minus. Underbart! Stannande till nån halvkilometer utanför samhället, släckte ner pannlampan och njöta av tystnaden. Himlen riktigt gnistrade. Tänk så perfekt jag bor egentligen. I storstan , eller i nån förort, hade jag då aldrig vågat jogga själv., framförallt inte kvällstid! Men i skogen är jag inte ett dugg rädd. All stress och jäkt, bara rinner av mig.

Höll ett litet högre tempo nu, och det kändes okej. Har kört styrka, och stretching varje dag. Inget fusk!

Mitt överlevnadkit har utökats, nytillkommet:

Magnesium: Kände att min kropp segade sig och jag saknade kraft emellanåt. Nu mycket bättre!

Ice Power: Otroligt effektiv salva, som kyler skador, trötta leder. Använder även till min högra axel, "musarm", inte så skoj som det låter...

Voltaren: Lindrar symtomen, men inte orsaken till det onda...

Nu försöker jag och familjen hålla oss så friska det går, för till helgen bär det iväg på resa! Ska bli skönt!

Ta hand om er!/Marie